Hammarkullen

24 Sep

– hur låter en plats?

Med kamerans hjälp kan fotografen göra en tolkning av en plats. Förmedla en verklig stämning till en betraktare i en annan tid, på en annan plats. Det kan vara en eller flera bilder som hos betraktaren ger intryck från den avbildade platsen. Vi lever i en bildintensiv tid och vi är vana att förhålla oss till bilder i vardagen. Kanske är vi mindre vana att förhålla oss till ljud?

Jag vill påstå att mikrofonen precis som kamerans lins ger oss möjlighet att förmedla intryck från en plats. Lika subjektivt och lika medvetet som med kameran fångas ljuden upp på det sätt som vi vill. Vi kan därmed också utforska samhällets ljudlandskap och bättre förstå hur det påverkar oss och hur vi kan påverka det.

Som ett exempel på detta publicerar jag nedan ett ljudcollage från stadsdelen Hammarkullen i Göteborg. Ljudklippet är sammansatt av flera olika ljudupptagningar som alla genomfördes den 29 september 2009. Klippningen är medvetet dramatiserad och inte autentisk, för att på ett tydligt sätt förmedla en upplevelse av platsen.

Inspelningen börjar vid Hammarkullens mycket karaktäristiska spårvagnsstation, vilken i väldigt hög utsträckning påminner om en tunnelbanestation i Stockholm. Detta urbana sätt att möta stadsdelen är tidstypiskt, men kanske också en motsättning till vad Hammarkullen är och har blivit? Resten av collaget uppehåller sig omkring Hammarkulletorget, Bredfjällsgatan och Hammarparken.

Inspelningarna gjordes ursprungligen för kursen Places of memory in transforming suburbs vid institutionen för Kulturvård på Göteborgs universitet.

Uppdatering 2016-09-24: Läs även artikeln om inspelningen och bloggen i Tidningen Nordost.

(wav)

(mp3)


*


Vilka andra platser skulle ni vilja höra ljudcollage från?


Annonser

Ett svar to “Hammarkullen”

  1. joakim bruun 25 november, 2010 den 16:30 #

    Hej, såg repotaget i nordost om hur låter H-kullen.
    Hittade hit sen.
    Väldigt bra att ni gör det här, om den nästan bortglömda
    världen, (om man inte är blind förstås) ögonmask till tvättstugan är mycket lärorikt, om man törs göra nåt utan
    headsetet.
    Anyway, skriver för att tipsa om att Clabbe Geierstam sprang runt i TV på 60-talet och maniskt samlade på ljud i
    det offentliga rummet. Vad han gjorde med materialet vet jag inte, men jag tror han skulle bli jätteglad om han fick nys om ert projekt. Han kanske har nåt att tillföra också.
    Hadebra, med spetsade öron.

    Jocke i Kortedala.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: