Arkiv | oktober, 2010

Kvibergs marknad

25 Okt

– ett modernt ljud från förr

Den är omskriven. Välbesökt. Etablerad. Hotad. Ännu så länge en överlevare. Men Kvibergs marknad ingår uppenbarligen inte i visionen om ”det bekymmerslösa boendet” som reklamskyltar för den framväxande Kvibergsstaden basunerar ut. När området förnyas och förtätas ser det ut som att staden vill städa upp.

Kvibergs marknad fungerar som en gränsöverskridare. Det är en plats för möten och kommers i en djupt traditionell bemärkelse. Samtidigt skapar marknaden nya betydelser i vår tid, som en brygga från det traditionella samhället till något efterkommande. En kommers som ännu bär sociala värden, kontakt och autenticitet som den vanliga handeln inte längre erbjuder.

Men med nuvarande planer kan marknaden i Kviberg försvinna i februari 2011. Kommunala Higab, som äger och hyr ut stallarna som markanden använder, har i skrivande stund inte politiskt mandat att förlänga kontraktet. Inriktningen tycks vara att hitta en ny plats för marknaden. Något som skulle vara ett hårt slag mot en väletablerad verksamhet som i 15 års tid lockat 10 000-tals besökare varje helg. För Kvibergs marknad betyder den inarbetade platsen otroligt mycket och det kommer att bli svårt att skapa attraktionskraft på en ny plats, i nya lokaler.

Dessutom är det svårt att tolka beslutet om uppsägning från Higabs sida som något annat än en önskan om gentrifiering av Kvibergsområdet. En ny stadsdel skall växa fram, med nya ideal, som tränger undan stadsdelens gamla inslag. Men visst är det underligt att ”kontrasternas stadsdel” inte tolererar marknaden?

Ljuden på marknaden ger ett splittrat intryck. Människor äter, köper, tittar, frågar, bär, klagar, undrar och passerar. Allt mot bakgrund av en väldefinerad plats som överskrider det fysiska rummet och skapar en lika självklar rumslighet utanför Kvibergs kaserners stallbyggnader som inuti dem. Ljudcollagets dryga fem minuter är ett sätt att försöka sammanfatta, precisera och prioritera bland intrycken. Inspelningarna i collaget varierar mellan att vara utförda som vandringar på marknaden och att vara gjorda vid olika nedslagsplatser, så väl ute som inne. Så väl vid parkeringsplatsen som i kaféet. Samtliga inspelningar gjordes under den intensiva lördagen den 9 oktober 2010.

Även om ljudplatsens hela fundament är hotat så finns det ännu möjlighet att låta det bestå. Låt Kvibergs marknad bli den utlimata smältdegeln mellan då och nu, mellan vi och dem, mellan du och jag. Förnya kontraktet!

 

(wav)

(mp3)



Annonser

Rådhustillbyggnaden

10 Okt

– kan man k-märka ett ljudlandskap?

Byggnader kan ha stor betydelse för människor. I synnerhet publika byggnader, centralt belägna eller sådana med en verksamhet som många tar del av. Byggnader kan också associeras till olika positiva eller negativa upplevelser och byggnadens verksamhet, utstrålning eller rykte kan få oss att byta eller anpassa vårt beteende i eller nära byggnaden.

Rådhustillbyggnaden vid Gustav Adolfs torg i Göteborg är ett tydligt exempel på en byggnad med stark identitet. Eller har kanske framförallt varit det? Sedan Göteborgs tingsrätt flyttade ut ur lokalerna står den tom och väntar på nya uppdrag. Beroende på vilken ny verksamhet som blir aktuell kan den behöva byggas om.

I ljudcollaget nedan är tingsrättens verksamhet fortfarande i full gång. De sammanfogade klippen är gjorda under en timmes tid en eftermiddag den 16 april 2009. Framförallt två saker gav Rådhustillbyggnaden ett mycket speciellt ljudlandskap. Dels den mycket medvetet utformade interiören av arkitekt Gunnar Asplund. Utformningen är noga genomtänkt för den verksamhet som lokalerna avsågs för, där den långa trappan som skulle mana till lugn och eftertanke kanske är ett av de tydligaste inslagen. Dels tingsrättens verksamhet vilken bär år av tradition, makt och allvar. Ett fåtal medborgare blev kanske vana vid miljön, inte minst de som arbetade här, men de allra flesta kom aldrig hit. Anledningen till ett besök i Rådhuset är oftast något som sätter avtryck.

Rådhustillbyggnaden är, framförallt på grund av den namnkunnige arkitekten, känd över Sverige och världen och skyddad för sitt kulturhistoriska värde. Men hur skyddar vi ett ljudlandskap? Samhället förändras och verksamheter byts ut, men den andra halvan av det som bär upp ljudlandskapet är byggnadens interiör och utformning och den går att skydda. I ett fall som Rådhustillbyggnaden vore det särskilt påkallat att undersöka vilka material och vilken del av utformningen som har störst påverkan på ljudlandskapet i byggnaden, för att vid en ombyggnad kunna ta hänsyn till det. Inom byggnadsvården talar man ofta om att anpassa material och metoder efter byggnadens ursprung och visuella uttryck, visst kan man även låta ett audiellt uttryck spela roll? Ett resonemang om Rådhustillbyggnadens ljudlandskap finns också med i min kandidatuppsats Ljudlandskap i kulturmiljöer.

I ljudcollaget från Rådhustillbyggnaden finns flera saker att notera. Inte minst den stora integrerade klockan vars visare knycker till en gång i minuten, den länga efterklangen och de många dörrarna till olika rättegångssalar och kontor som låter sig höras i byggnadens tre öppna plan.

(wav)

(mp3)

Hur mycket ljudkaraktär flyttade med till Göteborgs nya rättscentrum?

 

UPPDATERING

Arkitekturmuseet i Stockholm anordnar en utställning om Förändringen av Göteborgs Rådhus, vilken först kommer att visas i Rådhuset i Göteborg (från den 27 oktober) och sedan på museet i Stockholm (från den 27 januari 2011). Läs mer på Arkitekturmuseets hemsida. I samband med att utställningen öppnar i Göteborg släpper också Arkitekturmuseet en ny bok om Rådhuset.