Stadsbiblioteket

8 Nov

– verksamhet och byggnad i förändring

Våra bibliotek lever ett shizofrent liv. I flera år på väg mot en nyorientering, men samtidigt djupt förankrade i den traditionella allmänbildningstraditionen. Fri tillgång till kunskap och kultur betyder andra saker idag än under bibliotekens etaberlingsfas och Göteborgs stadsbibliotek illustrerar för närvarande detta skeende på ett mycket tydligt sätt. De senaste årens förnyelser som svarar mot nya behov sker ännu inom de befintliga ramarna – men när biblioteksbyggnaden kliver över halvsekelsstrecket är det sannolikt i en vidgad klädedräkt.

Stadsbiblioteket i Göteborg behöver mer utrymme och kommunstyrelsen fattade den 27 oktober beslut om att bygga ut vid Götaplatsen istället för att bygga ett annex. Kritikerna varnar för att även ett utbyggt bibliotek snart är för litet. Den stora kritikstormen som rasade under 2007 gällde däremot i första hand utbyggnadsförslagets estetiska och rumsliga påverkan. Samtidigt är det intressant att dra paralleller till den komplicerade processen om Stockholms stadsbibliotek, där man nu tycks vara inriktad på en annexlösning. I Göteborg blev processen lite mindre komplicerad – kanske lite väl okomplicerad?

För det var inte svårt att rikta kritik mot det utbyggnadsförslag som valdes av bedömningsgruppen. Utbyggnaden som adderar en glaslåda utanpå den befintliga fasaden tar inte hänsyn till vare sig byggnadens särdrag eller dess relation till Götaplatsen. Således påverkar tillbyggnaden på ett mycket osnyggt sätt hela sambandet av bebyggelsen på och omkring Götaplatsen. En plats som får betecknas som en av de mest märkliga och uttrycksfulla i staden.

En av arkitekterna bakom Stadsbiblioteket, som det invigdes 1967, beskriver hur byggnaden tar hand om besökaren:

När vi går in genom vindfånget – entrén – ser vi till höger in i utställningshallen genom ett ”kontaktfönster”och sedan är vi strax inne i entréhallen, formad som en ljusgård som går från entrévåningen upp genom samtliga våningar och som får sitt dagsljus genom ett system med ljuskupoler i yttertaket. De olika våningsplanen med sina verksamheter står i öppen kontakt med ljusgården, allt i samma anda som i Sigurd Möhlenbrocks programförklaring ”Den öppna dörrens politik”. Väl inne i detta rum tar besökaren visuellt hela byggnaden i besittning. (Rune Lund i GP 7/4 2007.)

Det ljudlandskap vi hör i inspelningarna från den 24 oktober 2010 är en parentes. En rörelse på väg från ett gammalt rumsligt samband med nya inslag till en ny rumslig identitet för den nya verksamheten. Således blandas gammalt med nytt i ljudcollaget, så som den ljudsamlande öppna entréhallen och det relativt nyinrättade kaféet, där det skramlar av porslin och ljuder av upphällandet av kokande vatten. Inrättandet av kaféet hänger indirekt samman med den teknikutveckling som gör att nästintill all utlåning och återlämning sker i nya bokautomater. För ett femtal år sedan var det en självklarhet att åtminstone återlämna böcker till någon av bibliotekarierna vid återlämningsdiskarna. Se där en tydlig förändring av ljudlandskapet som redan har ägt rum.

Vi hör också det smygande ljudet av hissen som tycks ovanligt dämpad, av goda skäl. För trots att vårt beteende i bibliotekets lokaler blivit mera frihetligt med åren är det tyst här i jämförelse med på många andra allmänna platser. Trots mobilsamtal, grupparbeten och tangentbordsknatter hålls nivån låg. Vi har en gång lärt oss att vara lite extra försiktiga med hur vi låter på biblioteket och det märks än.

(wav)

(mp3)

 

 

 


3 svar to “Stadsbiblioteket”

  1. Stefan Molnar 9 november, 2010 den 09:32 #

    Träffande, det där med att vårt beteende har blivit mer frihetligt men ändå är tyst… på denna plats för vi oväsen i tystnad

  2. Mikael Andersson 22 november, 2010 den 13:32 #

    -Jag är en av tre som har skrivit protestbrev till Stadsbyggnadskontoret mot ombyggnaden av det existerande Stadsbiblioteket vid Götaplatsen.Då dagens symmetriska arkitektur där majoriteten av kulturinstitutionerna vid Götaplatsen har gult tegel som fasadmaterial.Nu,har kulturnämnden och byggnadsnämnden gått med på idén om att förflacka Stadsbibliotekets fasadtegel med en glasfasad på en distans av 3 meter från dagens gula tegelfasad från vån:2.Tillbyggnad av Stadsbiblioteket får väl ses som acceptabel även om denna tillbyggnad också skall ha en glasfasad som saknar all form av identitet.Göteborg har ju en fin tradition av att riva allt som i byggnadsväg som kan härleda till historien!
    Göteborgspolitikerna är ju inte heller ett dugg intresserade av att behålla några arkitektoniska miljöer i stadsbilden för eftervärlden.
    Glas som fasadmaterial kan passa om det gäller helt nya byggnader som Gothia Twin Towers som väl snart byggs om till Three Towers.
    Men att bygga om en fin fasad bestående av gult tegel med smala glaspartier till tunna fönster till att bli helt i glas är att begå övergrepp på en specifik stadsmiljö som det är vid dagens Götaplatsen.
    Götaplatsen kommer efter ombyggnaden av Stadsbiblioteket och tillbyggnaden inte att förbli unik i Sverige.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Nyhetsbrev december 2010 | Byggnadsvårdsmagasinet - 29 mars, 2011

    […] står inför förändring. Stadsbiblioteket – verksamhet och byggnad i förändring 10-11-08 Läs mer >> Håll dig uppdaterad om Stadsbibliotekets planerade om- och tillbyggnad på deras egen blogg Läs […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: