Arkiv | Byggnader RSS feed for this section

Ica Kvantum

14 Dec

– skeppshallen som blev en affär

Ljudlandskapet på en plats brukar jag mena är en kombination av den pågående verksamheten och den rumsliga strukturen. Om man lyssnar efter och söker identifiera ljudlandskapet inuti en byggnad är det relativt lätt att förstå hur väggar, tak och golv i olika material och samband påverkar både hur verksamheten i byggnaden bedrivs och hur ljuden från verksamheten uppfattas. Ett tydligt exempel är Rådhustillbyggnaden som jag tidigare skrivit om.

Karaktären på det här inläggets byggnad kan dock upplevas svårare att ringa in. Byggnaden började sin tjänstgöring som Skeppshall på Terra Nova-varvet vid Eriksberg i Göteborg. Under det stora taket (även känt som Skrovhallen) byggdes Ostindiefararen Götheborg under åren 1996-2003 (läs mer och se bilder på uppförandet av hallen 1996 på Ostindiefararens hemsida). Nedan finns ett ljudklipp som illustrerar hur det kunde låta i byggnaden då skeppet höll på att ta form. Inspelningarna är gjorda den 10 september 2000.

Genom att byggnaden efter Ostindiefararens färdigställande fick nytt liv på en helt annan plats kan vi idag göra vissa jämförelser för rummets påverkan på verksamheten. Dock med den begränsningen att rummets konstitution för övrigt skiljer sig, till exempel genom att spanten kortats och i sin nuvarande form vilar på marken och har försetts med rum och indelningar som tidigare inte fanns. Jämförelsen är ändock intressant då den pågående verksamheten i bokstavlig mening pågår under samma tak.

En Ica-handlare i Tranemo, söder om Borås i Västergötland, köpte Skeppshallen från Eriksberg och lät uppföra den på hemorten. Resultatet är en stor Ica Kvantum som genom sin lite speciella form drar ögonen till sig (läs mer om Skeppshallen och Ica-handlarens förvärv i GT och BT). Nedan finns ett ljudklipp från affären (som vanligt i två versioner) gjorda tio år efter ljudklippet ovan, mer exakt den 30 oktober 2010.

(wav)

(mp3)

Kanske är jämförelser av den här typen ett första steg för att komma närmare förståelsen av hur ett ljudlandskap är konstruerat?


Stadsbiblioteket

8 Nov

– verksamhet och byggnad i förändring

Våra bibliotek lever ett shizofrent liv. I flera år på väg mot en nyorientering, men samtidigt djupt förankrade i den traditionella allmänbildningstraditionen. Fri tillgång till kunskap och kultur betyder andra saker idag än under bibliotekens etaberlingsfas och Göteborgs stadsbibliotek illustrerar för närvarande detta skeende på ett mycket tydligt sätt. De senaste årens förnyelser som svarar mot nya behov sker ännu inom de befintliga ramarna – men när biblioteksbyggnaden kliver över halvsekelsstrecket är det sannolikt i en vidgad klädedräkt.

Stadsbiblioteket i Göteborg behöver mer utrymme och kommunstyrelsen fattade den 27 oktober beslut om att bygga ut vid Götaplatsen istället för att bygga ett annex. Kritikerna varnar för att även ett utbyggt bibliotek snart är för litet. Den stora kritikstormen som rasade under 2007 gällde däremot i första hand utbyggnadsförslagets estetiska och rumsliga påverkan. Samtidigt är det intressant att dra paralleller till den komplicerade processen om Stockholms stadsbibliotek, där man nu tycks vara inriktad på en annexlösning. I Göteborg blev processen lite mindre komplicerad – kanske lite väl okomplicerad?

För det var inte svårt att rikta kritik mot det utbyggnadsförslag som valdes av bedömningsgruppen. Utbyggnaden som adderar en glaslåda utanpå den befintliga fasaden tar inte hänsyn till vare sig byggnadens särdrag eller dess relation till Götaplatsen. Således påverkar tillbyggnaden på ett mycket osnyggt sätt hela sambandet av bebyggelsen på och omkring Götaplatsen. En plats som får betecknas som en av de mest märkliga och uttrycksfulla i staden.

En av arkitekterna bakom Stadsbiblioteket, som det invigdes 1967, beskriver hur byggnaden tar hand om besökaren:

När vi går in genom vindfånget – entrén – ser vi till höger in i utställningshallen genom ett ”kontaktfönster”och sedan är vi strax inne i entréhallen, formad som en ljusgård som går från entrévåningen upp genom samtliga våningar och som får sitt dagsljus genom ett system med ljuskupoler i yttertaket. De olika våningsplanen med sina verksamheter står i öppen kontakt med ljusgården, allt i samma anda som i Sigurd Möhlenbrocks programförklaring ”Den öppna dörrens politik”. Väl inne i detta rum tar besökaren visuellt hela byggnaden i besittning. (Rune Lund i GP 7/4 2007.)

Det ljudlandskap vi hör i inspelningarna från den 24 oktober 2010 är en parentes. En rörelse på väg från ett gammalt rumsligt samband med nya inslag till en ny rumslig identitet för den nya verksamheten. Således blandas gammalt med nytt i ljudcollaget, så som den ljudsamlande öppna entréhallen och det relativt nyinrättade kaféet, där det skramlar av porslin och ljuder av upphällandet av kokande vatten. Inrättandet av kaféet hänger indirekt samman med den teknikutveckling som gör att nästintill all utlåning och återlämning sker i nya bokautomater. För ett femtal år sedan var det en självklarhet att åtminstone återlämna böcker till någon av bibliotekarierna vid återlämningsdiskarna. Se där en tydlig förändring av ljudlandskapet som redan har ägt rum.

Vi hör också det smygande ljudet av hissen som tycks ovanligt dämpad, av goda skäl. För trots att vårt beteende i bibliotekets lokaler blivit mera frihetligt med åren är det tyst här i jämförelse med på många andra allmänna platser. Trots mobilsamtal, grupparbeten och tangentbordsknatter hålls nivån låg. Vi har en gång lärt oss att vara lite extra försiktiga med hur vi låter på biblioteket och det märks än.

(wav)

(mp3)

 

 

 


Rådhustillbyggnaden

10 Okt

– kan man k-märka ett ljudlandskap?

Byggnader kan ha stor betydelse för människor. I synnerhet publika byggnader, centralt belägna eller sådana med en verksamhet som många tar del av. Byggnader kan också associeras till olika positiva eller negativa upplevelser och byggnadens verksamhet, utstrålning eller rykte kan få oss att byta eller anpassa vårt beteende i eller nära byggnaden.

Rådhustillbyggnaden vid Gustav Adolfs torg i Göteborg är ett tydligt exempel på en byggnad med stark identitet. Eller har kanske framförallt varit det? Sedan Göteborgs tingsrätt flyttade ut ur lokalerna står den tom och väntar på nya uppdrag. Beroende på vilken ny verksamhet som blir aktuell kan den behöva byggas om.

I ljudcollaget nedan är tingsrättens verksamhet fortfarande i full gång. De sammanfogade klippen är gjorda under en timmes tid en eftermiddag den 16 april 2009. Framförallt två saker gav Rådhustillbyggnaden ett mycket speciellt ljudlandskap. Dels den mycket medvetet utformade interiören av arkitekt Gunnar Asplund. Utformningen är noga genomtänkt för den verksamhet som lokalerna avsågs för, där den långa trappan som skulle mana till lugn och eftertanke kanske är ett av de tydligaste inslagen. Dels tingsrättens verksamhet vilken bär år av tradition, makt och allvar. Ett fåtal medborgare blev kanske vana vid miljön, inte minst de som arbetade här, men de allra flesta kom aldrig hit. Anledningen till ett besök i Rådhuset är oftast något som sätter avtryck.

Rådhustillbyggnaden är, framförallt på grund av den namnkunnige arkitekten, känd över Sverige och världen och skyddad för sitt kulturhistoriska värde. Men hur skyddar vi ett ljudlandskap? Samhället förändras och verksamheter byts ut, men den andra halvan av det som bär upp ljudlandskapet är byggnadens interiör och utformning och den går att skydda. I ett fall som Rådhustillbyggnaden vore det särskilt påkallat att undersöka vilka material och vilken del av utformningen som har störst påverkan på ljudlandskapet i byggnaden, för att vid en ombyggnad kunna ta hänsyn till det. Inom byggnadsvården talar man ofta om att anpassa material och metoder efter byggnadens ursprung och visuella uttryck, visst kan man även låta ett audiellt uttryck spela roll? Ett resonemang om Rådhustillbyggnadens ljudlandskap finns också med i min kandidatuppsats Ljudlandskap i kulturmiljöer.

I ljudcollaget från Rådhustillbyggnaden finns flera saker att notera. Inte minst den stora integrerade klockan vars visare knycker till en gång i minuten, den länga efterklangen och de många dörrarna till olika rättegångssalar och kontor som låter sig höras i byggnadens tre öppna plan.

(wav)

(mp3)

Hur mycket ljudkaraktär flyttade med till Göteborgs nya rättscentrum?

 

UPPDATERING

Arkitekturmuseet i Stockholm anordnar en utställning om Förändringen av Göteborgs Rådhus, vilken först kommer att visas i Rådhuset i Göteborg (från den 27 oktober) och sedan på museet i Stockholm (från den 27 januari 2011). Läs mer på Arkitekturmuseets hemsida. I samband med att utställningen öppnar i Göteborg släpper också Arkitekturmuseet en ny bok om Rådhuset.