Tag Archives: Förändringen av Göteborgs Rådhus

Rådhustillbyggnaden

10 Okt

– kan man k-märka ett ljudlandskap?

Byggnader kan ha stor betydelse för människor. I synnerhet publika byggnader, centralt belägna eller sådana med en verksamhet som många tar del av. Byggnader kan också associeras till olika positiva eller negativa upplevelser och byggnadens verksamhet, utstrålning eller rykte kan få oss att byta eller anpassa vårt beteende i eller nära byggnaden.

Rådhustillbyggnaden vid Gustav Adolfs torg i Göteborg är ett tydligt exempel på en byggnad med stark identitet. Eller har kanske framförallt varit det? Sedan Göteborgs tingsrätt flyttade ut ur lokalerna står den tom och väntar på nya uppdrag. Beroende på vilken ny verksamhet som blir aktuell kan den behöva byggas om.

I ljudcollaget nedan är tingsrättens verksamhet fortfarande i full gång. De sammanfogade klippen är gjorda under en timmes tid en eftermiddag den 16 april 2009. Framförallt två saker gav Rådhustillbyggnaden ett mycket speciellt ljudlandskap. Dels den mycket medvetet utformade interiören av arkitekt Gunnar Asplund. Utformningen är noga genomtänkt för den verksamhet som lokalerna avsågs för, där den långa trappan som skulle mana till lugn och eftertanke kanske är ett av de tydligaste inslagen. Dels tingsrättens verksamhet vilken bär år av tradition, makt och allvar. Ett fåtal medborgare blev kanske vana vid miljön, inte minst de som arbetade här, men de allra flesta kom aldrig hit. Anledningen till ett besök i Rådhuset är oftast något som sätter avtryck.

Rådhustillbyggnaden är, framförallt på grund av den namnkunnige arkitekten, känd över Sverige och världen och skyddad för sitt kulturhistoriska värde. Men hur skyddar vi ett ljudlandskap? Samhället förändras och verksamheter byts ut, men den andra halvan av det som bär upp ljudlandskapet är byggnadens interiör och utformning och den går att skydda. I ett fall som Rådhustillbyggnaden vore det särskilt påkallat att undersöka vilka material och vilken del av utformningen som har störst påverkan på ljudlandskapet i byggnaden, för att vid en ombyggnad kunna ta hänsyn till det. Inom byggnadsvården talar man ofta om att anpassa material och metoder efter byggnadens ursprung och visuella uttryck, visst kan man även låta ett audiellt uttryck spela roll? Ett resonemang om Rådhustillbyggnadens ljudlandskap finns också med i min kandidatuppsats Ljudlandskap i kulturmiljöer.

I ljudcollaget från Rådhustillbyggnaden finns flera saker att notera. Inte minst den stora integrerade klockan vars visare knycker till en gång i minuten, den länga efterklangen och de många dörrarna till olika rättegångssalar och kontor som låter sig höras i byggnadens tre öppna plan.

(wav)

(mp3)

Hur mycket ljudkaraktär flyttade med till Göteborgs nya rättscentrum?

 

UPPDATERING

Arkitekturmuseet i Stockholm anordnar en utställning om Förändringen av Göteborgs Rådhus, vilken först kommer att visas i Rådhuset i Göteborg (från den 27 oktober) och sedan på museet i Stockholm (från den 27 januari 2011). Läs mer på Arkitekturmuseets hemsida. I samband med att utställningen öppnar i Göteborg släpper också Arkitekturmuseet en ny bok om Rådhuset.

 


Annonser