Tag Archives: Göteborg

Kiriaka på 8 mars 2014 Götaplatsen, Göteborg

9 Apr

8-marsdemonstration i Göteborg 2013

9 Feb


Oklippt inspelning av demonstrationståget på Avenyn i Göteborg.

Improvisation vid Biskopsgårdens industriområde

9 Feb


Inspelat 2014-02-09.

Nordstadstorget

8 Feb

– kan man höra att det är julafton?

Inspelningarna i det här inlägget gjordes den 24 december 2010, alltså på julafton. En dag då julklapparna egentligen redan skall vara färdiginköpta; men visst blir det en och annan brandkårsutryckning? Vad gör människorna på Nordstadstorget på julafton? För vissa är det säkert en dag som alla andra, för andra är det en social plats. Kanske är det rentav så att det är här vi hittar de ”udda julfirarna” – de som inte lever upp till schablonbilden av ett julaftonsfirande? Huruvida detta går att höra på inspelningen eller inte, lämnar jag åt lyssnaren att avgöra.

I klippet går vi inledningsvis in i Nordstan – som är Skandinaviens största shoppinggalleria – från Norra Hamngatan i Göteborg. Längs med Götgatan förflyttar vi oss sedan upp till Nordstadstorget där merparten av inspelningarna är gjorda. Klippet avslutas med att vi går ut genom huvudentrén på Norra Hamngatan, där vi återfår kontakten med ett annat ljudlandskap i staden.


(wav)

(mp3)


Ica Kvantum

14 Dec

– skeppshallen som blev en affär

Ljudlandskapet på en plats brukar jag mena är en kombination av den pågående verksamheten och den rumsliga strukturen. Om man lyssnar efter och söker identifiera ljudlandskapet inuti en byggnad är det relativt lätt att förstå hur väggar, tak och golv i olika material och samband påverkar både hur verksamheten i byggnaden bedrivs och hur ljuden från verksamheten uppfattas. Ett tydligt exempel är Rådhustillbyggnaden som jag tidigare skrivit om.

Karaktären på det här inläggets byggnad kan dock upplevas svårare att ringa in. Byggnaden började sin tjänstgöring som Skeppshall på Terra Nova-varvet vid Eriksberg i Göteborg. Under det stora taket (även känt som Skrovhallen) byggdes Ostindiefararen Götheborg under åren 1996-2003 (läs mer och se bilder på uppförandet av hallen 1996 på Ostindiefararens hemsida). Nedan finns ett ljudklipp som illustrerar hur det kunde låta i byggnaden då skeppet höll på att ta form. Inspelningarna är gjorda den 10 september 2000.

Genom att byggnaden efter Ostindiefararens färdigställande fick nytt liv på en helt annan plats kan vi idag göra vissa jämförelser för rummets påverkan på verksamheten. Dock med den begränsningen att rummets konstitution för övrigt skiljer sig, till exempel genom att spanten kortats och i sin nuvarande form vilar på marken och har försetts med rum och indelningar som tidigare inte fanns. Jämförelsen är ändock intressant då den pågående verksamheten i bokstavlig mening pågår under samma tak.

En Ica-handlare i Tranemo, söder om Borås i Västergötland, köpte Skeppshallen från Eriksberg och lät uppföra den på hemorten. Resultatet är en stor Ica Kvantum som genom sin lite speciella form drar ögonen till sig (läs mer om Skeppshallen och Ica-handlarens förvärv i GT och BT). Nedan finns ett ljudklipp från affären (som vanligt i två versioner) gjorda tio år efter ljudklippet ovan, mer exakt den 30 oktober 2010.

(wav)

(mp3)

Kanske är jämförelser av den här typen ett första steg för att komma närmare förståelsen av hur ett ljudlandskap är konstruerat?


Stadsbiblioteket

8 Nov

– verksamhet och byggnad i förändring

Våra bibliotek lever ett shizofrent liv. I flera år på väg mot en nyorientering, men samtidigt djupt förankrade i den traditionella allmänbildningstraditionen. Fri tillgång till kunskap och kultur betyder andra saker idag än under bibliotekens etaberlingsfas och Göteborgs stadsbibliotek illustrerar för närvarande detta skeende på ett mycket tydligt sätt. De senaste årens förnyelser som svarar mot nya behov sker ännu inom de befintliga ramarna – men när biblioteksbyggnaden kliver över halvsekelsstrecket är det sannolikt i en vidgad klädedräkt.

Stadsbiblioteket i Göteborg behöver mer utrymme och kommunstyrelsen fattade den 27 oktober beslut om att bygga ut vid Götaplatsen istället för att bygga ett annex. Kritikerna varnar för att även ett utbyggt bibliotek snart är för litet. Den stora kritikstormen som rasade under 2007 gällde däremot i första hand utbyggnadsförslagets estetiska och rumsliga påverkan. Samtidigt är det intressant att dra paralleller till den komplicerade processen om Stockholms stadsbibliotek, där man nu tycks vara inriktad på en annexlösning. I Göteborg blev processen lite mindre komplicerad – kanske lite väl okomplicerad?

För det var inte svårt att rikta kritik mot det utbyggnadsförslag som valdes av bedömningsgruppen. Utbyggnaden som adderar en glaslåda utanpå den befintliga fasaden tar inte hänsyn till vare sig byggnadens särdrag eller dess relation till Götaplatsen. Således påverkar tillbyggnaden på ett mycket osnyggt sätt hela sambandet av bebyggelsen på och omkring Götaplatsen. En plats som får betecknas som en av de mest märkliga och uttrycksfulla i staden.

En av arkitekterna bakom Stadsbiblioteket, som det invigdes 1967, beskriver hur byggnaden tar hand om besökaren:

När vi går in genom vindfånget – entrén – ser vi till höger in i utställningshallen genom ett ”kontaktfönster”och sedan är vi strax inne i entréhallen, formad som en ljusgård som går från entrévåningen upp genom samtliga våningar och som får sitt dagsljus genom ett system med ljuskupoler i yttertaket. De olika våningsplanen med sina verksamheter står i öppen kontakt med ljusgården, allt i samma anda som i Sigurd Möhlenbrocks programförklaring ”Den öppna dörrens politik”. Väl inne i detta rum tar besökaren visuellt hela byggnaden i besittning. (Rune Lund i GP 7/4 2007.)

Det ljudlandskap vi hör i inspelningarna från den 24 oktober 2010 är en parentes. En rörelse på väg från ett gammalt rumsligt samband med nya inslag till en ny rumslig identitet för den nya verksamheten. Således blandas gammalt med nytt i ljudcollaget, så som den ljudsamlande öppna entréhallen och det relativt nyinrättade kaféet, där det skramlar av porslin och ljuder av upphällandet av kokande vatten. Inrättandet av kaféet hänger indirekt samman med den teknikutveckling som gör att nästintill all utlåning och återlämning sker i nya bokautomater. För ett femtal år sedan var det en självklarhet att åtminstone återlämna böcker till någon av bibliotekarierna vid återlämningsdiskarna. Se där en tydlig förändring av ljudlandskapet som redan har ägt rum.

Vi hör också det smygande ljudet av hissen som tycks ovanligt dämpad, av goda skäl. För trots att vårt beteende i bibliotekets lokaler blivit mera frihetligt med åren är det tyst här i jämförelse med på många andra allmänna platser. Trots mobilsamtal, grupparbeten och tangentbordsknatter hålls nivån låg. Vi har en gång lärt oss att vara lite extra försiktiga med hur vi låter på biblioteket och det märks än.

(wav)

(mp3)

 

 

 


Kvibergs marknad

25 Okt

– ett modernt ljud från förr

Den är omskriven. Välbesökt. Etablerad. Hotad. Ännu så länge en överlevare. Men Kvibergs marknad ingår uppenbarligen inte i visionen om ”det bekymmerslösa boendet” som reklamskyltar för den framväxande Kvibergsstaden basunerar ut. När området förnyas och förtätas ser det ut som att staden vill städa upp.

Kvibergs marknad fungerar som en gränsöverskridare. Det är en plats för möten och kommers i en djupt traditionell bemärkelse. Samtidigt skapar marknaden nya betydelser i vår tid, som en brygga från det traditionella samhället till något efterkommande. En kommers som ännu bär sociala värden, kontakt och autenticitet som den vanliga handeln inte längre erbjuder.

Men med nuvarande planer kan marknaden i Kviberg försvinna i februari 2011. Kommunala Higab, som äger och hyr ut stallarna som markanden använder, har i skrivande stund inte politiskt mandat att förlänga kontraktet. Inriktningen tycks vara att hitta en ny plats för marknaden. Något som skulle vara ett hårt slag mot en väletablerad verksamhet som i 15 års tid lockat 10 000-tals besökare varje helg. För Kvibergs marknad betyder den inarbetade platsen otroligt mycket och det kommer att bli svårt att skapa attraktionskraft på en ny plats, i nya lokaler.

Dessutom är det svårt att tolka beslutet om uppsägning från Higabs sida som något annat än en önskan om gentrifiering av Kvibergsområdet. En ny stadsdel skall växa fram, med nya ideal, som tränger undan stadsdelens gamla inslag. Men visst är det underligt att ”kontrasternas stadsdel” inte tolererar marknaden?

Ljuden på marknaden ger ett splittrat intryck. Människor äter, köper, tittar, frågar, bär, klagar, undrar och passerar. Allt mot bakgrund av en väldefinerad plats som överskrider det fysiska rummet och skapar en lika självklar rumslighet utanför Kvibergs kaserners stallbyggnader som inuti dem. Ljudcollagets dryga fem minuter är ett sätt att försöka sammanfatta, precisera och prioritera bland intrycken. Inspelningarna i collaget varierar mellan att vara utförda som vandringar på marknaden och att vara gjorda vid olika nedslagsplatser, så väl ute som inne. Så väl vid parkeringsplatsen som i kaféet. Samtliga inspelningar gjordes under den intensiva lördagen den 9 oktober 2010.

Även om ljudplatsens hela fundament är hotat så finns det ännu möjlighet att låta det bestå. Låt Kvibergs marknad bli den utlimata smältdegeln mellan då och nu, mellan vi och dem, mellan du och jag. Förnya kontraktet!

 

(wav)

(mp3)