Tag Archives: socialt liv

Tirana

31 Mar

av Karin Myhrberg

Jag åkte till Albaniens huvudstad Tirana i september 2010 för att under två månader samla material till min masteruppsats om kommunismens kulturarv. När Axel startade sin ljudblogg började jag samla på stadens ljud också. Först skrev jag en text om mig och Tirana, om Albaniens historia och framtid, om hur lite vi i Sverige vet om Albanien och om vad som hörs i ljudkollaget. Sedan översatte jag fritt den nederländska arkitekten Winy Maas text istället, för att han där beskriver en stad som besökare faller för trots alla dess problem, en stad som inte liknar andra och som är på väg mot något nytt och – om vi som älskar Tirana får drömma – alldeles fantastiskt!

Kära Tirana, Vad har hänt dig? Vad kommer att ske med dig?

Jag minns dig så som du vet. Tom. Lugn. Vänlig. Men också alldeles frånvarande. Helt frikopplad från världen. En fördel? Jag vet inte riktigt.

Vad jag vet efter att ha besökt dig de senaste månaderna är att alla dina tvivel och alla dina problem har gett dig ett visst försprång jämfört med städer i Västeuropa. Kanske kan avsaknaden av vissa epoker hos dig ge dig möjlighet att lära från de senaste femtio åren av stadsplanering i Europa. Du kan utvärdera det. Du kan använda den senaste kunskapen. Du kan bygga den nyaste staden. Den hetaste.

Och det gör mig entusiastisk. Det kommer vara mycket att göra, mycket att arbeta vidare med.

Men du kommer skapa vackra, rena vatten. Du kommer göra dig av med dammet och skräpet. Du kommer anlägga inbjudande parker fulla med blommor. Bostadskvarter med sprudlande socialt liv. Du kommer bygga trygga och trevliga platser. Museer med fantastiskt konst. Föredömliga skolor. Sjukhus där människor tillfrisknar. Berg med grönskande skogar och populära turistanläggningar.

Och hur kommer du klara dig i regionen? Vad blir ditt öde? Kan du bli ett handelscentrum? Kommer du bli en stad för underhållning och avkoppling? En konferensstad? Östra Europas Genève?

Allt som skett dig fascinerar mig. På ett positivt sätt. Jag har sett tornen resa sig runt ditt centrala torg. Jag har sett gatulivet där nedanför. Jag har förundrats av Bllokuområdet, där kommunistregimens elit bodde och arbetade – idag en otrolig blandning av trädgårdar, restauranger, barer, kontor, butiker. Höghus och villor och allt däremellan. Med Mercedes och fyrhjulsdrivna bilar som långsamt kör bredvid promenerande människor. Vilken levande och energisk plats!

Kära Tirana, självklart verkar detta drömmande och lite naivt just nu när du är politiskt, socialt och ekonomiskt ömtålig. Men kan du utmana detta? Kan du bygga vidare på den här optimismen? Europa behöver det.

Winy Maas (MVRDV), mars 2005

(mp3)


Annonser

Nordstadstorget

8 Feb

– kan man höra att det är julafton?

Inspelningarna i det här inlägget gjordes den 24 december 2010, alltså på julafton. En dag då julklapparna egentligen redan skall vara färdiginköpta; men visst blir det en och annan brandkårsutryckning? Vad gör människorna på Nordstadstorget på julafton? För vissa är det säkert en dag som alla andra, för andra är det en social plats. Kanske är det rentav så att det är här vi hittar de ”udda julfirarna” – de som inte lever upp till schablonbilden av ett julaftonsfirande? Huruvida detta går att höra på inspelningen eller inte, lämnar jag åt lyssnaren att avgöra.

I klippet går vi inledningsvis in i Nordstan – som är Skandinaviens största shoppinggalleria – från Norra Hamngatan i Göteborg. Längs med Götgatan förflyttar vi oss sedan upp till Nordstadstorget där merparten av inspelningarna är gjorda. Klippet avslutas med att vi går ut genom huvudentrén på Norra Hamngatan, där vi återfår kontakten med ett annat ljudlandskap i staden.


(wav)

(mp3)


Stadsbiblioteket

8 Nov

– verksamhet och byggnad i förändring

Våra bibliotek lever ett shizofrent liv. I flera år på väg mot en nyorientering, men samtidigt djupt förankrade i den traditionella allmänbildningstraditionen. Fri tillgång till kunskap och kultur betyder andra saker idag än under bibliotekens etaberlingsfas och Göteborgs stadsbibliotek illustrerar för närvarande detta skeende på ett mycket tydligt sätt. De senaste årens förnyelser som svarar mot nya behov sker ännu inom de befintliga ramarna – men när biblioteksbyggnaden kliver över halvsekelsstrecket är det sannolikt i en vidgad klädedräkt.

Stadsbiblioteket i Göteborg behöver mer utrymme och kommunstyrelsen fattade den 27 oktober beslut om att bygga ut vid Götaplatsen istället för att bygga ett annex. Kritikerna varnar för att även ett utbyggt bibliotek snart är för litet. Den stora kritikstormen som rasade under 2007 gällde däremot i första hand utbyggnadsförslagets estetiska och rumsliga påverkan. Samtidigt är det intressant att dra paralleller till den komplicerade processen om Stockholms stadsbibliotek, där man nu tycks vara inriktad på en annexlösning. I Göteborg blev processen lite mindre komplicerad – kanske lite väl okomplicerad?

För det var inte svårt att rikta kritik mot det utbyggnadsförslag som valdes av bedömningsgruppen. Utbyggnaden som adderar en glaslåda utanpå den befintliga fasaden tar inte hänsyn till vare sig byggnadens särdrag eller dess relation till Götaplatsen. Således påverkar tillbyggnaden på ett mycket osnyggt sätt hela sambandet av bebyggelsen på och omkring Götaplatsen. En plats som får betecknas som en av de mest märkliga och uttrycksfulla i staden.

En av arkitekterna bakom Stadsbiblioteket, som det invigdes 1967, beskriver hur byggnaden tar hand om besökaren:

När vi går in genom vindfånget – entrén – ser vi till höger in i utställningshallen genom ett ”kontaktfönster”och sedan är vi strax inne i entréhallen, formad som en ljusgård som går från entrévåningen upp genom samtliga våningar och som får sitt dagsljus genom ett system med ljuskupoler i yttertaket. De olika våningsplanen med sina verksamheter står i öppen kontakt med ljusgården, allt i samma anda som i Sigurd Möhlenbrocks programförklaring ”Den öppna dörrens politik”. Väl inne i detta rum tar besökaren visuellt hela byggnaden i besittning. (Rune Lund i GP 7/4 2007.)

Det ljudlandskap vi hör i inspelningarna från den 24 oktober 2010 är en parentes. En rörelse på väg från ett gammalt rumsligt samband med nya inslag till en ny rumslig identitet för den nya verksamheten. Således blandas gammalt med nytt i ljudcollaget, så som den ljudsamlande öppna entréhallen och det relativt nyinrättade kaféet, där det skramlar av porslin och ljuder av upphällandet av kokande vatten. Inrättandet av kaféet hänger indirekt samman med den teknikutveckling som gör att nästintill all utlåning och återlämning sker i nya bokautomater. För ett femtal år sedan var det en självklarhet att åtminstone återlämna böcker till någon av bibliotekarierna vid återlämningsdiskarna. Se där en tydlig förändring av ljudlandskapet som redan har ägt rum.

Vi hör också det smygande ljudet av hissen som tycks ovanligt dämpad, av goda skäl. För trots att vårt beteende i bibliotekets lokaler blivit mera frihetligt med åren är det tyst här i jämförelse med på många andra allmänna platser. Trots mobilsamtal, grupparbeten och tangentbordsknatter hålls nivån låg. Vi har en gång lärt oss att vara lite extra försiktiga med hur vi låter på biblioteket och det märks än.

(wav)

(mp3)

 

 

 


Kvibergs marknad

25 Okt

– ett modernt ljud från förr

Den är omskriven. Välbesökt. Etablerad. Hotad. Ännu så länge en överlevare. Men Kvibergs marknad ingår uppenbarligen inte i visionen om ”det bekymmerslösa boendet” som reklamskyltar för den framväxande Kvibergsstaden basunerar ut. När området förnyas och förtätas ser det ut som att staden vill städa upp.

Kvibergs marknad fungerar som en gränsöverskridare. Det är en plats för möten och kommers i en djupt traditionell bemärkelse. Samtidigt skapar marknaden nya betydelser i vår tid, som en brygga från det traditionella samhället till något efterkommande. En kommers som ännu bär sociala värden, kontakt och autenticitet som den vanliga handeln inte längre erbjuder.

Men med nuvarande planer kan marknaden i Kviberg försvinna i februari 2011. Kommunala Higab, som äger och hyr ut stallarna som markanden använder, har i skrivande stund inte politiskt mandat att förlänga kontraktet. Inriktningen tycks vara att hitta en ny plats för marknaden. Något som skulle vara ett hårt slag mot en väletablerad verksamhet som i 15 års tid lockat 10 000-tals besökare varje helg. För Kvibergs marknad betyder den inarbetade platsen otroligt mycket och det kommer att bli svårt att skapa attraktionskraft på en ny plats, i nya lokaler.

Dessutom är det svårt att tolka beslutet om uppsägning från Higabs sida som något annat än en önskan om gentrifiering av Kvibergsområdet. En ny stadsdel skall växa fram, med nya ideal, som tränger undan stadsdelens gamla inslag. Men visst är det underligt att ”kontrasternas stadsdel” inte tolererar marknaden?

Ljuden på marknaden ger ett splittrat intryck. Människor äter, köper, tittar, frågar, bär, klagar, undrar och passerar. Allt mot bakgrund av en väldefinerad plats som överskrider det fysiska rummet och skapar en lika självklar rumslighet utanför Kvibergs kaserners stallbyggnader som inuti dem. Ljudcollagets dryga fem minuter är ett sätt att försöka sammanfatta, precisera och prioritera bland intrycken. Inspelningarna i collaget varierar mellan att vara utförda som vandringar på marknaden och att vara gjorda vid olika nedslagsplatser, så väl ute som inne. Så väl vid parkeringsplatsen som i kaféet. Samtliga inspelningar gjordes under den intensiva lördagen den 9 oktober 2010.

Även om ljudplatsens hela fundament är hotat så finns det ännu möjlighet att låta det bestå. Låt Kvibergs marknad bli den utlimata smältdegeln mellan då och nu, mellan vi och dem, mellan du och jag. Förnya kontraktet!

 

(wav)

(mp3)



Rådhustillbyggnaden

10 Okt

– kan man k-märka ett ljudlandskap?

Byggnader kan ha stor betydelse för människor. I synnerhet publika byggnader, centralt belägna eller sådana med en verksamhet som många tar del av. Byggnader kan också associeras till olika positiva eller negativa upplevelser och byggnadens verksamhet, utstrålning eller rykte kan få oss att byta eller anpassa vårt beteende i eller nära byggnaden.

Rådhustillbyggnaden vid Gustav Adolfs torg i Göteborg är ett tydligt exempel på en byggnad med stark identitet. Eller har kanske framförallt varit det? Sedan Göteborgs tingsrätt flyttade ut ur lokalerna står den tom och väntar på nya uppdrag. Beroende på vilken ny verksamhet som blir aktuell kan den behöva byggas om.

I ljudcollaget nedan är tingsrättens verksamhet fortfarande i full gång. De sammanfogade klippen är gjorda under en timmes tid en eftermiddag den 16 april 2009. Framförallt två saker gav Rådhustillbyggnaden ett mycket speciellt ljudlandskap. Dels den mycket medvetet utformade interiören av arkitekt Gunnar Asplund. Utformningen är noga genomtänkt för den verksamhet som lokalerna avsågs för, där den långa trappan som skulle mana till lugn och eftertanke kanske är ett av de tydligaste inslagen. Dels tingsrättens verksamhet vilken bär år av tradition, makt och allvar. Ett fåtal medborgare blev kanske vana vid miljön, inte minst de som arbetade här, men de allra flesta kom aldrig hit. Anledningen till ett besök i Rådhuset är oftast något som sätter avtryck.

Rådhustillbyggnaden är, framförallt på grund av den namnkunnige arkitekten, känd över Sverige och världen och skyddad för sitt kulturhistoriska värde. Men hur skyddar vi ett ljudlandskap? Samhället förändras och verksamheter byts ut, men den andra halvan av det som bär upp ljudlandskapet är byggnadens interiör och utformning och den går att skydda. I ett fall som Rådhustillbyggnaden vore det särskilt påkallat att undersöka vilka material och vilken del av utformningen som har störst påverkan på ljudlandskapet i byggnaden, för att vid en ombyggnad kunna ta hänsyn till det. Inom byggnadsvården talar man ofta om att anpassa material och metoder efter byggnadens ursprung och visuella uttryck, visst kan man även låta ett audiellt uttryck spela roll? Ett resonemang om Rådhustillbyggnadens ljudlandskap finns också med i min kandidatuppsats Ljudlandskap i kulturmiljöer.

I ljudcollaget från Rådhustillbyggnaden finns flera saker att notera. Inte minst den stora integrerade klockan vars visare knycker till en gång i minuten, den länga efterklangen och de många dörrarna till olika rättegångssalar och kontor som låter sig höras i byggnadens tre öppna plan.

(wav)

(mp3)

Hur mycket ljudkaraktär flyttade med till Göteborgs nya rättscentrum?

 

UPPDATERING

Arkitekturmuseet i Stockholm anordnar en utställning om Förändringen av Göteborgs Rådhus, vilken först kommer att visas i Rådhuset i Göteborg (från den 27 oktober) och sedan på museet i Stockholm (från den 27 januari 2011). Läs mer på Arkitekturmuseets hemsida. I samband med att utställningen öppnar i Göteborg släpper också Arkitekturmuseet en ny bok om Rådhuset.

 


Hammarkullen

24 Sep

– hur låter en plats?

Med kamerans hjälp kan fotografen göra en tolkning av en plats. Förmedla en verklig stämning till en betraktare i en annan tid, på en annan plats. Det kan vara en eller flera bilder som hos betraktaren ger intryck från den avbildade platsen. Vi lever i en bildintensiv tid och vi är vana att förhålla oss till bilder i vardagen. Kanske är vi mindre vana att förhålla oss till ljud?

Jag vill påstå att mikrofonen precis som kamerans lins ger oss möjlighet att förmedla intryck från en plats. Lika subjektivt och lika medvetet som med kameran fångas ljuden upp på det sätt som vi vill. Vi kan därmed också utforska samhällets ljudlandskap och bättre förstå hur det påverkar oss och hur vi kan påverka det.

Som ett exempel på detta publicerar jag nedan ett ljudcollage från stadsdelen Hammarkullen i Göteborg. Ljudklippet är sammansatt av flera olika ljudupptagningar som alla genomfördes den 29 september 2009. Klippningen är medvetet dramatiserad och inte autentisk, för att på ett tydligt sätt förmedla en upplevelse av platsen.

Inspelningen börjar vid Hammarkullens mycket karaktäristiska spårvagnsstation, vilken i väldigt hög utsträckning påminner om en tunnelbanestation i Stockholm. Detta urbana sätt att möta stadsdelen är tidstypiskt, men kanske också en motsättning till vad Hammarkullen är och har blivit? Resten av collaget uppehåller sig omkring Hammarkulletorget, Bredfjällsgatan och Hammarparken.

Inspelningarna gjordes ursprungligen för kursen Places of memory in transforming suburbs vid institutionen för Kulturvård på Göteborgs universitet.

Uppdatering 2016-09-24: Läs även artikeln om inspelningen och bloggen i Tidningen Nordost.

(wav)

(mp3)


*


Vilka andra platser skulle ni vilja höra ljudcollage från?